Vi och Miss Blue

Vi och Miss Blue

Om bloggen

Detta är en fortsättning på vår förra blogg: http://www.hmpge.com/missblue/
Här kan ni följa vår segling och hur vårt liv är på de olika platser som vi besöker. Vi är kanske inte så värst aktiva i vårt bloggande men försöker att skriva lite när vi känner för det och när det händer något. Välkomna att följa oss.
Fotogalleri: http://fotogalleriet.brbjorlin.com/
Epostadress: symissblue7570@gmail.com
Senaste position: Almösunds Marina Tjörn

Längs Englands kust

LångfärdsseglingSkapad av Bengt Björlin fre, juni 26, 2015 11:32:28

Det dröjde till i början på juni innan vi lämnade Paimpol. En orsak till var vädret som inte ville visa sin bästa sida och dels var det mycket billigare att betala för hela maj än delar av en månad. Det passade bra för långseglarbudgeten.

Efter att vi lämnat marinan gick vi och ankrade i floden Trieux vid Lezardrieux för en natt innan vi satte kurs mot Guernsey. Motström och motvind satte dock stopp för dom planerna. Efter 24 timmar anlöpte vi Dartmouth bra mycket längre västerut än vad vi hade tänkt oss.

Det var första gången vi kom seglande till England, vi var lite oförberedda vad det gällde kostnader i hamnar och marinor. I Dartmouth förtöjde vi vid en ponton där det såg ledigt ut. Det var en marina med el och vatten, det var helt ok. Van vid att man alltid vill se båtens handlingar gick jag till kontoret. Där var de inte alls intresserade av några båthandlingar, bara att man betalade för platsen och priset var 39.90 pund, ca 520:- SEK. Vi hade visserligen hört att priserna skulle vara höga, men mer än en halv tusenlapp tyckte vi var väl saftigt. Det blev en natt i marinan innan vi flyttade ut till en flytande ponton utan landförbindelse där priset ”bara” var 17 pund.

Vis av detta första besök i en engelsk marina så valde vi i fortsättningen flytande pontoner om det inte fanns möjlighet att ankra, vilket det sällan har gjort. I Torquay stannade vi i fem dagar på grund av en envis frisk till hård nordostvind, motvind för oss som skulle österut.

När vinden äntligen kom från väst fick vi en fin segling till Studland Bay utanför Pool Harbour.

Gick för motor från Studland in i Solent, det för seglare så populära området innanför Isle of Wight. Här finns massor av båtar och det börjar redan bli trångt i hamnarna, speciellt under weekend. Hade trevliga möten med engelska seglarkompisar i Lymington och Marchwood nära Southampton innan vi seglade vidare österut. Ligger i skrivande stund i Brighton och planerar att segla över till Frankrike. Vädret är strålande, vinden är från rätt håll och den är fri.

Bilder finns i galleriet http://fotogalleriet.brbjorlin.com/

Brighton 26-06-15






Åter i Bretagne

LångfärdsseglingSkapad av Bengt Björlin lör, maj 30, 2015 15:30:36

Efter en lång och grå vinter med flyttning från Tynnered till Kode och sedan i slutet av mars till vår nya lägenhet i Höviksnäs på Tjörn, var det äntligen dags att resa ner till Miss Blue i Bretagne.
Det kändes skönt när vi efter tolv timmars resa, på kvällen den tionde maj gick ombord och såg att hon var ok efter drygt åtta månader i vattnet. Det blev pizza och ett gott franskt vin för att fira ankomsten innan vi gick till kojs, trötta men nöjda med att vara ”hemma” igen.

Ganska snabbt kom vi in i rutinerna ombord, det kändes inte som vi varit borta så värst länge. Det mesta fungerade, personalen på marinan hade laddat förbrukningsbatterierna och täckningen var intakt. Inga fuktproblem kunde märkas inne i båten. Med tanke på klimatet här under vintern var vi lite oroliga för det. Däcket var ganska grönt, så det fick genomgå en ordentlig tvätt. Och som vanligt behövdes en komplettering med pluggar.

Motorbatteriet som hade några år på nacken gick inte att ladda. Det fick vi byta.Vindmätaren i masttoppen kärvade, det var bara för Ritva att hissa upp mig i masttoppen.

Det är dyrt att ta upp en båt här i Frankrike om det så bara är för rengöring. Man får inte spola vid upptagningsplatsen på kajen, båten måste flyttas till en plats där man tar hand om spolvattnet.

För Miss Blue skulle det kosta 406 € för en rengöring. Vi valde ett alternativ där man lyfte upp så vi kunde rengöra propellern och byta anod. Det kostade ändå 182 €. Nu väntar vi på tjänligt väder för att segla över till England. Under tiden gör vi utflykter, en dag besökte vi Saillon de Talbert, en landtunga som är 35 meter bred och sträcker sig vid lågvatten 5 kilometer ut i havet. Den består enbart av sten och sand. Vi inväntade lågvattnet så att vi kunde ta oss ända ut till slutet där det skulle finnas en geocache. Det kändes ordentligt i benen efter den långa vandringen i sten, men vad gör man inte för att finna en cache.

Bilder finns som vanligt i Fotogalleriet.

Paimpol 30-05-2014







Bretagne

LångfärdsseglingSkapad av Bengt Björlin fre, september 05, 2014 18:03:20

Vi hade en fin tid i Ares. För att förbereda oss inför överseglingen av Biscaya gick vi in i marinan ett antal dagar. Club Nautico hade fest och bjöd på grillade sardiner med tilltugg, mycket gott.
Äntligen kom det en väderrapport med de rätta vindarna, dags att segla vidare mot Frankrike och Camaret-sur Mer i Bretagne. Det blev drygt tre dygn med omväxlande motorsegling och ganska fin segling, i stort sett läns hela tiden. Sjön var inte besvärlig men ibland kom det stora vågor fräsande bakom oss som mer berodde på stark ström än vind.
Efter en natt med häftiga regnbyar kom vi till Camaret. Här håller många konstnärer till, byn är en turistfälla men är trivsam och det finns fina vandringsleder utefter kusten. Vi känner väl till byn efter att ha tillbringat en månad där 2006 och allt var sig lik.
Det blev två veckor i Camaret i väntan på bättre vindar och väder. En vindstilla morgon vid soluppgången satte vi kurs mot den inre leden Chenal du Four som har många grund och det gällde att ha koll på tidvattenströmmen så att man får den med sig och helst vinden också. Allt gick bra även om det var lite ”lumpy” (rulligt) som engelsmännen säger. Vi gick till L`Aberwrach på norra kusten av Bretagne, en poulär hamn för engelsmän som brukar segla mellan England och Frankrike.
Vädret i Engelska Kanalen med vindar på kulingstyrka varje dag lockade oss inte så vi fortsatte längs kusten vidare österut. Kom till Roscoffs nya marina med låg mysfaktor och fortsatte sedan, på engelska vänners rekommendation, till Lezardrieux inne i floden Trieux.
Tiden hade nu rusat iväg och vi började fundera på att lämna Miss Blue här i Bretagne. Fick tips om Paimpol lite längre österut så en söndag kombinerade vi en geocaching med att vandra dit.
Vandringen blev lång, 20 km. Men det var det värt. Vi gillade både staden och marinan som ligger helt skyddad i en bassäng, avskild från havet av en sluss. Man kan bara gå in vid högvatten, vid lågvatten är det torrlagt. Skillnaden mellan hög och lågvatten kan bli upp till 10-11 meter.
Priset i marinan är ok, hamnkaptenen är trevlig och hjälpsam, för honom existerar inga problem.
Vi ligger mitt inne i centrum, det är nära till boulangerie och färsk baguette till frukost. Här kommer Miss Blue att övervintra och vi reser i mitten av september till Sverige. Hoppas komma tillbaka i april för att upptäcka lite mer av den här delen av Bretagne och fortsätta vår segling hemåt.


Paimpol 05-09-14

Bilder finns som vanligt på: http://fotogalleriet.brbjorlin.com/













Till La Coruna

LångfärdsseglingSkapad av Bengt Björlin lör, augusti 02, 2014 20:49:19

I Ria de Aurosa hittade vi en härlig svajplats utanför St. Eugenia men efter ett par dagar var det dags att gå vidare norrut. Det blev återigen motorgång och vi passade på att passera ökända Finisterre vid ”Costa da morte”, dödens kust, medan det var lugnt.

Vi ankrade i bukten vid Camarinas efter dryga 53 M. Var här 2007 men besökte då bara byn. Nu gjorde vi en dagsvandring kombinerad med geocaching. Det blev tolvkilometer längs kusten ut till fyren Cabo Vilán (Villano). Dimman drog tidvis in från havet och det kändes rätt skönt att vara på land.

Efter några dagar var det läge att lämna Camarinas. Vinden skulle då vrida mot sydväst. Vi kanske äntligen skulle få segla, målet var La Coruna. Vi var redo vid sjutiden på morgonen då vinden hade vänt. Det var mulet, tjocka mörka moln låg över bergen, vi avvaktade lite, det kändes inte riktigt mysigt. Plötsligt ökade vinden snabbt till 15-18 m/s och drev upp en krabb sjö i bukten som är dåligt skyddad för sydliga vindar. Det blev lite kaos på ankarplatsen. En båt draggade och var mycket nära land innan besättningen vaknade. Andra båtar sökte sig in till marinan. Vi drog upp vårt ankare, gick till fiskehamnen och förtöjde längs en fiskebåt. Efter ett par timmar när vinden mojnat lämnade vi Camarinas och fick en fin segling nästan ända fram till La Coruna. Det kändes skönt att få segla efter all motorgång.

I La Coruna finns en ny marina som vi hade hört både positivt och negativt om. Flera har berättat om hävning som gör att det blir obekvämt. Vi hade bestämt att gå till Real Club Nautico, som är billigare och med läge mitt inne i stan, här skulle vi också träffa Joan och Es, ett engelskt par som vi träffade på Azorerna. Det blev ett trevligt möte över ett par glas vin, kul att råkas igen.

La Courna en sevärd stad med många stiliga byggnader och fyren Hercules på norra udden är en turistattraktion. Hela området runt fyren är arrangerat som ett rekreationsområde och ett mål för joggare och vandrare, mycket snyggt. Det blev ett heldagsbesök där, återigen kombinerat med geocaching.

En envis nordvind ute på Atlanten, även om den inte var stark, gjorde att vi inte kände någon lust att ge oss ut på Biscaya. Men för att byta miljö så lämnade vi La Coruna för att göra en kort färd till Ares. Här är det en fin skyddad bukt för ankring, marina och en mysig by. Om man inte hamnar för långt från land så kan man få uppkoppling till internet också, vad mer kan begära? Med tjugo grader i vattnet vågade vi till och med bada.

I skrivande stund ligger vi i marinan för att bereda oss på att krossa Biscaya så snart vindgudarna behagar ge oss förliga vindar.

Ares Galicien

02-08-2014

Bilder finns i galleriet: http://fotogalleriet.brbjorlin.com/

« FöregåendeNästa »